Funderingar

Hemma idag. Borde inte, egentligen. För så kass är jag inte. Bara huvudvärk som spökar. Och viss kasshet i halsen.
(Men halsne har ju varit kass i flera veckor nu). Men det bara blev så, att jag stannade hemma.
Jag frös. (Jag fryser). Mina fingrar känns ungefär som frusna hotdogs eller nåt.
Jag var fruktansvärt opepp. (Jag är fruktansvärt opepp)
Men om päronen får reda på min anledning till att stanna hemma - så blir de galna på mig.
"Johanna, du behöver alla pengar du kan få. Varför gör du såhär?"
Jag vet, jag vet. Det är dumt. Oerhört. Men jag bara orkade inte. Bara orkar inte. Idag & imorgon. Kanske.
Så jag skulle behöva vara någon annanstans än här hemma i eftermiddag / kväll när de kommer hem.
För då får de inget veta.
Men vet inte var jag ska ta vägen.
Varför är jag så feg? Smiter undan från saker jag inte orkar stå emot. Dvs päron, päron & päron.
Skippar Viasatpartyt ikväll. Dels för att det känns dumt att komma dit, när jag inte var på jobbet idag. Och dels för att alkohol inte lockar det allra minsta idag. Inte alls. Och dagar det inte lockar - brukar inte en fylla bli lyckad.
Jag, nilo & rosita ska köra ett eget party någon dag. Utan alla viasatmänniskor.


Dagar som dessa funderar jag på livet. Jag funderar på vänskap & kärlek - och allt som hör till.
Jag funderar på det som heter framtid. Jag funderar på döden - hur rädd jag är att förlora människor.
Jag funderar på allt. Men ändå inget konkret. Allt är bara abstrakta tankar som jag egentligen inte tänker. De bara ligger där bakom, som ett soundtrack till de tankar jag tänker just för stunden.
De väntar på att det ska bli deras tur att spelas upp. Deras tur att flyta ut som toner genom högtalarna.
Jag funderar på formuleringar. På att skapa höghus av ord. Jag funderar på saknaden av inspiration. Saknaden på rätt ord. Rätt meningar. Inspirationen finns väl egentligen. Jag har Så mycket jag vill skriva.
Men formuleringarna finns inte.
Min hjärna har inte tänkt i ordlekars banor på länge. Jag har inte varit en ordkonstnär på länge.
Den blinkande markören i word bara blinkar - på ett vitt ark, som inte ens är ett äkta vitt ark.



Stod nyss ute på balkongen en sväng. Solen sken där. Och solen värmde idag. Den värmde. Det är tamigtusan helt otroligt nästan. Så därute stod jag en stund. Bara stod. Iakttog en gul citronfjäril som lyste upp bland lite bruna löv som låg på marken. Följde den med blicken, tills den försvann allt för långt bort.
Jag lät solen värma mitt ansikte. Min nacke. Och jag lade mina händer på det solvarma balkongräcket. Jag tinade upp. Fast jag fryser igen så fort jag kommer in. Men jag orkar inte promenera. Jag orkar inte sitta och läsa. Så vad ska jag göra ute?!  =/

Kommentarer

Skriv dina ord här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0