Efter täckvärme & datasittande & iprenknarkande,
så kändes febern lite mer avlägsen. Så jag gick
iväg till A-huset på den där lilla specilla Forever-träffen.
Och det är jag nog glad att jag gjorde faktiskt. Blev
lite mer pepp av den. Och insåg att det finns saker jag
vill. Jag måste bara tänka på dem, mer. Nästa helg
bär det av emot Göteborg, där jag ska på Forevers
succedag, och allt vad det innebär. Jag är pepp,
men samtidigt himla liten och rädd, jag är en sån
där, som gillar att vara hemma. Nu blir det en hel
helg som jag är borta från Min lägenhet. (Och kanske
förlorar jag en möjlighet att träffa O. Men egentligen
är jag nog mest fånig. Det kommer ju bli kul & pepp.)

Efter dagens möte så traskade jag iväg till MM, dit
mina gamla vänner från Volvo (som jag visserligen
inte hunnit lära känna så många utav) skulle gå
och ha en utekväll, med öl, cider & karaoke. Jag var
mest alkoholfri och fick en stripstallrik av Ideztål.
Fortsatta mobbningsatacker mot KD som är från
Norrland och betonar bokstaven l i älg. Ideztål & Jens (!?)
sjöng Tenacious D's  Tribute som karaoke-låt.
Tjusigt värre. Sen släppte iprendosen och jag började
känna mig mosig i ansiktet och tung i huvudet,
så då gick jag hem med telefonprat och händer
som liknade färglagda isskulpturer.

Sen blev det ont i magen pga kvinnosaker. Ibland
hatar jag att vara kvinna.
Och nu ska jag sova och hoppas att någon del
av de olika förjävligheterna jag har nu - är borta
när jag vaknar.