Det handlar om att vara uppsagd

Ser jag inte lite ondskefull ut på den här bilden? Det är i alla fall så jag känner mig i nuläget. Jag fick veta idag på jobbet, att jag inte får den förlängning jag hade hoppats på, så nästa fredag är min sista dag på underbara gummifabriken. Det känns väldigt dystert faktiskt, jag har börjat trivas, och jag kan min uppgift. Jag avskyr den där grejen som ska kallas finanskris, gillar inte alls. Den gör att det kommer vara omöjligt för mig att få ett nytt jobb.

Nu ska jag göra något glassliknande av grädde och hallon. Lite lagom onyttigt, och perfekt för att använda då man ska tröstäta.

Finanskrisen är hundra procent psykologi. Jag tänker: "Folk säger att det är nedgång i ekonomin, DAGS att expandera!"

Om du tänker "Jag avskyr den där grejen som ska kallas finanskris, gillar inte alls. Den gör att det kommer vara omöjligt för mig att få ett nytt jobb" så är det vad din hjärna accepterar och du kommer inte att få ett nytt jobb.

Om du istället enbart matar dina tankar med "Nu säger dem att det är finanskris. Då är alla andra passiva, så då kommer jag lätt att få ett nytt jobb eftersom jag kan sticka ut från mängden!" så kommer din hjärna att acceptera det och ett nytt jobb kommer att komma till dig. Du behöver inte veta hur, du behöver bara veta att, och oavsett om du väljer att tro mig eller inte, fungerar det...