Eremia, Culturen i Västerås

Gårdagen, vad ska sägas? Vad ska inte sägas?
Jag mötte upp med Erika på Resecentrum, och vi tog tåget mot Västerås.
Vi bestämde oss för att ta en öl i bistron, och vi står där med varsin öl i handen. När vi ska betala säger hon som står där, att de inte tar maestro-kort. Värdelöst? Vi såg på varann, besvikelse i ögonen. Ingen av oss hade kontanter. Med besvikelse ställde vi tillbaka ölen. Sen gick vi och satte oss, och planerade hur vi på smidigast vis skulle lyckas komma över varsin öl. Det vi kom på var att det nog inte skulle vara så himla diskret om våra armar plötsligt växte sig meterlånga och smög sig upp över disken och fram till ölen. Förmodligen skulle någon jävel se den overkligt långa armen, säkert skrika lite och trycka på någon "nödstopp" knapp och säga att de sett en armlik orm ringla sig mot bistron. Det skulle inte ha funkat, hade blivit allt för mycket uppståndelse kring den lilla grejen. Så vi fick skippa det där med öl!
       Jag gick istället bort mot toaletten, när jag kommer gående där lutar tåget i den riktning toalettdörren öppnas, och utfarande kommer en kvinna med ett "hoppsan". Artighetsskratt från mig och sen gör jag samma sak när jag ska ut från toaletten. Dock utan att säga "hoppsan", och utan att nästan falla på någon annan människa!
       Västerås var värsta flashiga staden. Extremt höga byggnader. Blanka byggnader. Istället för att bevara allt gammalt (som det i några ögonblick kändes som att Örebro vill göra - men sen insåg jag att Örebro också har sina flashigheter) så var Västerås ett försök att se större ut än vad det är. Som en förort till Stockholm.
       Vi gick till McDonalds där jag drack vaniljmilkshake & åt näst intill kalla pommes. Och sen började färden. Färden mot Culturen där Eremia skulle ha sin spelning, och jag skulle fota! Erika hade skrivit upp en liten vägbeskrivning på en lapp och vi förberedde oss på att fråga människor om vägen. Men plötsligt, efter en väldigt kort stund - så var vi framme! Och vi gick in, och vi gick runt, och vi väntade på att det var Eremias tur på scenen. När det väl var det var kameran framplockad och vi stod längst fram. Spelningen började och plötsligt var jag överallt och fick värsta kicken. Jag kände mig hemma, för första gången på riktigt jävla länge. Jag gled omkring, satt på scenkanten, gick till andra sidan scenen, satt lite mer på scenkanten. Det var så jävla kul! Det är tillsammans med kameran jag mår bra! Inte vid telefonerna på VM media. Jag tog ca 300 bilder. Något av det bästa var när Ollie - som är sångaren i bandet, kom fram till mig efteråt och bad att få kika på lite bilder. Hans reaktioner och utlåtanden - FAN vad glad jag blev!
       Det blev dags för hemfärd, jag och Erika blev lite besvikna. Inställda som vi var på efterfest och öl. Men även en bilresa kan erbjuda öl. Så där satt vi, jag & Erika fastspända i samma bälte i baksätet, och sen Dino och Lajta (!?!) bredvid oss. Trångt & mysigt, och jävligt varmt! Och så en varsin öl till mig & Erika. Rix FM popen dundrade och det beatboxades och tillkom ljudeffekter. Goda skratt & småprat. Sen försvann delar av trångheten, och vi fick allt mer plats. Tillslut var det bara jag, Erika & Nicke kvar. Och så körde vi mot Örebro. Jag hade fått en till öl. Men pga extrem kissnödighet så slank inte den ner, tyvärr! Jag hamnade hemma hos Mia & Jenny och deras blommiga lägenhet. Skön sömn. Och mycket underliga drömmar!
      

__

Dagen idag har bestått av lite omkringtraskande på stan. Lite chipsätande på buss. Lite bildtrixande. Lite msn-pray & fåniga småleenden. Lite komplimanger & smicker & glädjekommentarer.
Har skickat runt lite bilder, till Dino & Ollie. Och de har väl i sin tur skickat vidare lite till de övriga tror jag. Och det har blivit uppskattande ord. Och det som glädjer mig allra, allra mest. Är att Ollie precis sa, att de vill ha mig med överallt!
Wow, jag är liksom full av positiv energi. Jag sprudlar. Jag brinner. Jag vill bara hoppa. Hoppa omkring, dra med mig någon och bara skratta. Skratta högt och länge!



Kommentarer

Skriv dina ord här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0