Jag nämnde tidigare att om bovärden inte godkände städningen - då hade han något emot mig personligt. Han HAR något emot mig personligt. Och jag har garanterat något emot HONOM personligt. Asim Krak. Bara namnet säger att han är något man bör avsky. Hata är ett starkt ord, men jag överväger - det är nära, nära att jag använder ordet när jag nämner mina känslor om honom.

Jag och Tobbe har flera dagar städat i lägenheten, tagit det lite då och då. Skurat skåp, skurat spis, skurat toalett och dörrkarmar. Tvättat fönster. Torkat lister. Använt tvålull för att få bort sånt som suttit lite extra. Vi har städat så det bokstavligt talat skiner! Men när Asim Krak kommer, och går in i köket. Ställer sig och kollar på fönstret och kylskåpet. Det första han säger är: "Jag känner att det här är så dåligt att jag inte ens behöver börja skriva ner saker på pappret!"  Det var dåligt tvättade fönster. Det var flammigt på skåpen. Det var fläckar på kylskåpet. Spisen var visst inte alls rengjord. Allting var fel. Han klagade på mer saker än vad som är möjligt att klaga på. Ingenting var positivt.

Det värsta av allt, är att han hade mod att säga allt det här. Han hade mod att såga mig totalt och lämna mig med tårar av ilska som dök upp direkt när jag låst om mig. Han hade mod att vara förjävlig, trots att han kom EN TIMME (och 15 minuter) sent. Han hade skrivit upp fel dag. Han kom för sent. En timme. Och det enda han gör, är att klaga! Jag satt i en tom och ekande lägenhet 50 minuter och bara väntade på att han skulle komma... Men icke. Försöker ringa, men telefonsvararen säger att "Asim Krak är ute, åter 15.45."  Well, 15.50 ringer jag och får då äntligen tag i honom. För att få veta att han skrivit fel i sin kalender.

Skippar universitetet imorgon för att få det klart. Hoppas på att min bror kan komma och hjälpa till. Jag hatar Asim Krak.