Jag är litegrann som ett barn på julafton. Rastlös. Jag vaknade typ halv 9 för att fixa iordning de sista sakerna inför dagen. För jag visste inte helt säkert när och Om ett par personer skulle dyka upp. Den ena har jag inte fått tag på, och en andra ringde för ca 30 min sen o sa att hon inte kommer. Jag har haft tråkigt, sjukt tråkigt. Därav rastlösheten. Som barnet på julafton.

Men nu borde damerna komma snart. Elina, Sara, Marielle och Anna. Och så kommer nog Niclas upp i samma veva. Ska nog ringa till kusinen sen och höra om han har lust att komma över en sväng o käka lite tårta. Jag verkar ha gjort ett överflöd, eller kanske har jag fel?

Min röst har ryckt upp sig. Idag kan jag prata, jag har till och med sjungit med lite i låtarna jag lyssnat på, det är väl kanske lite väl vågat. Men, jag kan prata. Jag kan samtala med mina gäster idag! Tack. Känns väldigt skönt!



Är inte ögonbrynen snygga? Säg, har jag rätt eller fel...?