Tandborste i soptunnan. Askkopp med en mängd fimpar, i soptunnan.
Det kallas att radera de sista spåren, och herregud. Vad rätt det känns.
Jag är fri, jag är Johanna. Jag kan träffa mina killkompisar utan att få
dåligt samvete, jag kan hitta på spontana saker med mina kompisar
(som jag inte har fjäskat för att bli vän med).

Det är så skönt att kunna säga nu att jag mår bra, för jag gör verkligen det,
det är ingen omöjlighet att må bra. Jag skrattar, jag pratar glatt och oblygt
med nya människor som korsar min väg. Jag vågar, jag är mig själv.
Jag mår skitbra!


Nu ska jag sätta igång Polarexpressen och så ska jag krypa ner i sängen,
och somna så sött. Imorgon ska jag tvätta kl 10.00. Sen kommer
mamma & pappa in till stan vid 12, och vi ska väl träffa bröderna mina. Vet
inte alls vad som står på schemat. Men, så är det!

Godnatt alla fina människor!